iamlondon

Vårt internet har dött i lägenheten, vi får inte nytt förrän sista mars så blogginläggen kanske inte blir så många nu på ett tag men jag ska försöka. Sitter just nu på Starbucks med världens godaste chai latte, facebookar och skriver kort.

Mitt jobb här är ganska galet, vi får slita väldigt hårt, ofta och får dåligt betalt. Det är ganska mycket skitsnack om jobbet i fikarummet men ändå känner jag mig en del av något fantastiskt. Det finns så många härliga människor så jag kan inte låta bli att le ändå. Vad är oddsen till exempel att en av managerna är uppvuxen i just den av Sydneys hundratals mindre förorter där jag bodde hos en vän i en vecka när jag var där. Nu jobbar vi på samma jobb, vilket sammanträffande. Sen är det två tjejer som jobbar där och de har the Hours som favvofilm, precis som jag, inte ofta jag hittar någon som har det och nu är vi tre på samma arbetsplats. Sen finns det en hel drös med andra underbara kollegor, jag kommer såklart inte överens med alla men överlag är det ett underbart gäng.

Jag har fått så många nya vänner och jag är så himla tacksam och glad för det. Jag känner redan nu att det kommer kännas jobbigt att säga hejdå. Fast jag håller på att övertala samtliga att åka till Stockholm =). Jag är också så glad att ha min underbaraste vän Sebastian här såklart och alla vänner, familj och kollegor där hemma.

Ikväll ska vi på födelsedagskalas hos min kollega Lisa, sen är det jobb, jobb och sen är det mer kalas på torsdag med ännu mer kollegor =).

Jag känner att jag har mycket att vara tacksam för och jag är så glad för alla mina vänner världen över.

Kraaamkalas Stina